Personer med nedsatt hörsel behöver ha hög medvetenhet, stora kunskaper om sin egen situation och om sina behov, säger Sif Bjarnason. Foto: Anders Liljenbring
Brist på kunskap gör att
hörhjälpmedel inte används
arbetsmiljö Personer med hörselnedsättningar har hög sjukfrånvaro på grund av all energi som krävs för att hänga med på jobbet. Tillgång till hörhjälpmedel finns, men många är själva omedvetna om sina behov av hjälpmedel.
7 Feb
Svårast är när flera pratar samtidigt, och som TCO-tidningen skrivit tidigare är andras röster det mest störande omgivningsljudet.
Sif Bjarnason är universitetsadjunkt vid Örebro universitet och författare till uppsatsen ”Jobbet är kommunikation – om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning”.
– Det finns en mängd olika hörhjälpmedel till personer med hörselnedsättning som redan använder hörapparat, men medvetandeprocessen hos dem själva att inse att de behöver hjälpmedlen är lång, säger hon.
Sif Bjarnason som själv har en hörselnedsättning beskriver vilka problem som är vanligast på en arbetsplats. Ett exempel är fikarummet. En plats som är tänkt till vila och socialt umgänge blir i stället en stor belastning. Även vanliga möten kan vara väldigt jobbiga. Sif Bjarnason förklarar.
– I ett mötesrum sitter vi ofta långt ifrån varandra och det blir därmed svårare att höra vad alla säger. Detta är svårt även för normalhörande och då ännu svårare för personer som hör dåligt att bli medvetna om. Man vill passa in och vara så hörande som möjligt. Oftast är vi ensamma i vårt sammanhang och har inga andra än normalhörande att spegla oss i.
Personer med hörselnedsättning är vana vid en ljudbild och är inte alltid medvetna om sin egen situation. Då blir steget till att använda hörhjälpmedel väldigt stort.
– Bara det i sig är en stor process, och att sedan inviga sina arbetskamrater i det blir en rejäl process. Det blir en känslomässig situation att lämna ut sig själv. Man blir väldigt sårbar i sin kommunikation, säger Sif Bjarnason.
Hon återkommer till den långa medvetandeprocessen, och menar att detta borde hörselvården kunna hjälpa till med. Dels att ge dem kunskaper om andra hörhjälpmedel än sina hörapparater, och dels ge dem en chans att prova på exempelvis en teleslinga eller ett FM-system.
Sif Bjarnasons erfarenhet är att de ofta ”vaknar till liv” när de blir medlemmar i en organisation och träffar andra i samma situation. Då får de andra än normalhörande att spegla sig i.
När det gäller arbetsgivarens roll menar Sif Bjarnason att det är svårt för denne att ha egna kunskaper med sig. Därför ligger ansvaret på den hörselnedsatte att själv informera om sin situation. Även om det självklart kan vara nog så svårt när man känner sig sårbar, medger hon. Många gör allt för att dölja sin hörselnedsättning, vilken räknas till en av många osynliga funktionsnedsättningar.
Men arbetsgivaren måste få en chans att lära sig av personen själv eftersom konsekvenserna av att vara hörselnedsatt är relativt okända.
Sif Bjarnason påminner om generella saker som kan vara bra för en arbetsgivare att känna till.
– Många hörselnedsatta har hög sjukfrånvaro eftersom de i stor utsträckning utsätts för att trötta ut sig på jobbet. Mycket av deras energi går till kommunikation.
Det finns dock några saker som arbetsgivaren kan göra, och det handlar om att åtgärda dålig akustik, förklarar Sif Bjarnason. Exempelvis finns textilier med akustiska egenskaper, där utvecklingen på senaste tiden gått framåt.
– Men det är en sak att tänka på akustiken generellt, och en annan sak att göra "extra" insatser då en medarbetare har hörselnedsättning. Jag menar att det kanske främst är den personen som upplever dålig akustik och de andra tycker det är bra. Då är vi återigen inne på att personen själv behöver ha en hög medvetenhet, stora kunskaper om sin egen situation och om sina behov.
Hon tycker också att man behöver kunna föra fram krav på insatser, oavsett om det gäller hörhjälpmedel eller inköp av saker som kan göra att ljud dämpas.
De personer som deltog i en enkätstudie i Sif Bjarnasons uppsats beskrev en större medvetenhet om sin situation, och att de hittat sin identitet efter att de börjat med hörhjälpmedel. Själva tekniken som finns fungerar ofta bra, men diskussion om hur den används behövs, menar hon. Däremot finns fortfarande många fördomar kvar på arbetsplatserna.
Sif Bjarnason tror man kommer långt med två saker.
– Det handlar dels om hur vi framställer oss själva, och dels om att skapa förståelse för hur viktigt det är för oss att kunna kommunicera med andra.
Skriv kommentar