– Vi saknar bra mått på den nya leanstyrda produktionens konsekvenser för arbetsmiljön, säger Paula Liukkonen, Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Företagets värdegrund styr
investeringar i arbetsmiljö

arbetsmiljö Arbetsmiljön är inte längre en ledningsfråga, och effektivitet och lönsamhet är inte argument för att investera i arbetsmiljön. Nu är det värdegrunden samt produktions- och serviceflödet som styr. Det menar Paula Liukkonen.

21 Dec 2011

År 1987 kom Paula Liukkonens doktorsavhandling ”Det lokala arbetsmiljöarbetets effektivitet”. Den handlade om att sätta en prislapp på arbetsmiljön och slog ned som en bomb i arbetsmiljö-Sverige. Så hade ingen tänkt förut! Det är klart att det kostar pengar att ha en undermålig arbetsmiljö.

Då var sjukfrånvaron hög och dyrbar visade det sig i de nya kalkylerna. I dag är sjukfrånvaron 3 procent av ordinarie arbetstid i näringslivet.

Hur såg besluten ut för att investera i arbetsmiljön då och hur ser de ut  i dag? AFA Försäkring har gett Paula Liukkonen i uppdrag att undersöka ekonomiska argument och beslutsprocessen för investeringar i arbetsmiljön.

Hennes studenter på företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet har tagit med sig frågorna ut på några börsnoterade företag.
Det stora viktiga arbetsmiljöarbetet som bedrevs 1987 har krympt med åren, anser hon. Arbetsmiljöinvesteringar är inte längre en ledningsfråga.

– 1987 när jag skrev min avhandling var det företagsledningen som fattade beslut. Det var skyddsronder, kommittémöten och strukturbygget som var i fokus. Numera tas besluten längre ned i organisationen bland produktions- och personalchefer, kvalitets- och miljöchefer.

Arbetsmiljöinvesteringar är ett svårt begrepp, tycker hon. Många investeringar berör arbetsmiljön utan att kallas så.

Hon har i studien sett tre sätt och motiv för företag att satsa på arbetsmiljöinvesteringar:

• Det sker löpande utan speciella arbetsmiljöargument.
• Det är investeringar som är tvingande av regler och myndigheter, annars riskerar man ett föreläggande.
• Stora investeringar som förändrar produktionsupplägg, som inte kallas arbetsmiljöinvesteringar, men ändå har påverkan på den.

På 1980- och 90-talen argumenterade man för investeringar för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Men i dag gör man ingen speciell kalkyl över en arbetsmiljöinvestering. Nu är det företagets värdegrund som är det viktiga argumentet.

– 70 procent av alla organisationsförändringar i dag handlar om att införa lean och där är arbetsmiljön närvarande, men på ett helt annat sätt.

Det handlar om kundnöjdhet och värdeskapande tid. I stället för att räkna arbetsmiljöinvesteringarnas nytta i timmar och minuter, som man gjorde 1987, räknar man nu i sekunder av produktionstid och mäter flödets effektivitet.

I dag finns ingen forskning som undersöker ökad lönsamhet, effektivitet och produktivitet vid arbetsmiljöinvesteringar.

– Man använder andra argument och det tycker jag är litet synd eftersom vi saknar bra mått på den nya leanstyrda produktionens konsekvenser för arbetsmiljön. Ingen kräver kalkyler som visar att produktiviteten, effektiviteten och kvalitén verkligen ökar.