Foto: Nicolai Howait / Scanpix

Forskare utvecklar metoder och
verktyg för företagshälsovården

arbetsmiljö Ingen vet vilken nytta företagshälsovården i Sverige egentligen gör – eller om dess metoder är felaktiga. Kvaliteten är synnerligen skiftande och verksamheten sällan evidensbaserad. Nu satsas sex miljoner kronor för att utveckla och införa nya och forskningsbaserade metoder för företagshälsovårdens arbete.

11 Mar 2011

Bakom satsningen står FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

– Det här borde ha gjorts för länge sedan, säger Mats Hagberg, professor vid Göteborgs universitet, institutet för medicin, samhällsmedicin och folkhälsa, arbets- och miljömedicin.

Tillsammans med två andra forskargrupper* från Göteborg och Lund har han startat forskningsprojektet som tar sex år att genomföra. Därefter ska det ha utvecklats en rad värdefulla metoder och verktyg som gör FHV:s arbete mer evidensbaserat.

Vad är den stora nyttan av att ha evidensbaserade metoder för FHV?
– Att vi använder metoder som vi är säkra på gör nytta och ger resultat. FHV:s metoder är inte vetenskapligt utvärderade och i dag kan ingen garantera att metoderna faktiskt ger resultat. Vi kanske gör fel mätningar och fel insatser.

Forskningsprogrammet omfattar psykisk ohälsa, muskel- och skelettbesvär, arbetsrelaterad astma samt problem orsakade av buller och vibrationer. Det ska skapa nya och bättre metoder och rutiner för bland annat hälsoundersökningar, bedömning av arbetsförmåga, riskbedömning och användande av skyddsåtgärder och skyddsutrustning.

Varför just dessa områden?
– Detta är områden där vi forskningsmässig och vetenskapligt är starka och har metoder som kan överföras till företagshälsovården, berättar Mats Hagberg.

På Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) säger VD:n Lars Hjalmarson att många kommuner och landsting köper in så lite företagshälsovård att det motverkar sitt eget syfte och blir kontraproduktivt.

– De påstår att de har företagshälsovård till sina anställda, men ofta handlar det bara om någon undersökning per år. Bilden blir att det inte hjälper att ha företagshälsovård för att minska sjukfrånvaron och öka arbetsförmågan. En riktig FHV ska arbeta förebyggande, menar Lars Hjalmarson.

Mats Hagberg tror att införandet av evidensbaserade metoder kommer att höja FHV:s status.

– De evidensbaserade metoderna ger högre kvalitet. Även om de inte är de billigaste metoderna så får arbetsgivarna bättre metoder än sådana vi inte vet om de fungerar. Om man så bara betalar hälften så kan det vara detsamma som att kasta pengarna i sjön. Det är viktigt att facket sätter större tryck på arbetsgivarna att skapa en företagshälsovård som vi vet förebygger sjukdom, ohälsa och olyckor, slutar Mats Hagberg.

* Enheten för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, enheten för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet, samt Institutet för stressmedicin i Göteborg.