Mycket står på spel för Frankrikes president som driver igenom åtstramningar samtidigt som det drar ihop sig till presidentval. Foto: Scanpix/AP Photo/Lionel Bonaventure
Franska facken mobiliserar
mot regeringens sparpaket
frankrike President Sarkozy försöker till varje pris att behålla landets trippel-A i kreditbetyg. Ett första program för nedskärningar i Frankrike kom i augusti, ett annat i oktober. Nu förbereder de stora facken en landsomfattande strejk den 13 december.
7 Dec 2011
Medan Nicolas Sarkozy och Angela Merkel försöker koka den gemensamma brygd av europeiska fördragsändringar och finansiella stödformer som ska ge nytt liv åt den gemensamma valutan börjar missnöjet över åtstramningarna spira i Frankrike.
Nu förbereder de största fackliga organisationerna CFDT, CGT, FSU, Solidaires och Unsa en rad protestaktioner som kulminerar i en landsomfattande strejk och demonstrationer inför nationalförsamlingen 13 december.
Frankrikes statliga underskott och skuldbörda har vuxit kolossalt genom åren efter eurons införande och president Sarkozy försöker nu närmast desperat och till varje pris att behålla landets trippel-A i kreditbetyg. Om fyra månader är det första valomgången i presidentvalen och valen till nationalförsamlingen.
För Sarkozy, vars opinionssiffror dalat långt under konkurrenten socialistpartiets ledare François Hollande, är det av yttersta vikt att nu framstå som en beslutsam kapten som kan rädda skeppet från att sjunka i en monetär kris eller börja ta in vatten i en annalkande och allt mer sannolik ekonomisk recession.
Den franska statsskulden är i dag omkring 1 800 miljarder euro, i siffror något större än Italiens, och lika med cirka 29 000 euro (motsvarande drygt 300 000 kronor) per invånare, men den har femdubblats de senaste 25 åren.
2001 då euron infördes levde landet ännu upp till kriterierna i Maastrichtavtalet gällande skulder och budgetunderskott men från 2006 struntade man i och överskred villkoren i fördraget. De senaste fyra åren har Frankrikes skuldbörda vuxit från 64 till 84 procent av BNP och kommer sannolikt att överskrida 90 procent kommande år.
Under samma tid, medan skuldbördan växte införde regeringen en rad skattelättnader eller vad de själva kallade en ”skattesköld” som medförde minskade statliga intäkter till följd av kraftigt sänkta marginalskatter och avdragsgilla investeringar inom turism och nybyggda fastigheter för uthyrning.
Men medan eurokrisen vuxit under det gångna året har den franska regeringen fått allt svårare att klara underskottet och skulderna. Det räckte inte att få balans genom fjolårets djupt impopulära reform av höjd pensionsålder som då ledde till omfattande protester.
Ett första program av nedskärningar kom i augusti och följdes upp av en ännu hårdare plan i oktober. På dagordningen står förslag om förlängd arbetsvecka, karensdagar för sjuka statsanställda, en fjärde karensdag i privat sektor som redan har tre karensdagar.
Man förväntar sig 200 miljoner euro i besparingar genom hårdare kontroll av fusk med sjukförsäkringar, egenavgifter i sjukvården ska höjas, och rekryteringar till den offentliga sektorn begränsas till att ersätta endast varannan naturlig avgång medan momsen höjs i bland annat restaurangbranschen.
Åtstramningspaketet kritiseras nu från fackligt håll dels för att det introduceras utan dialog eller samförstånd med arbetsmarknadens parter och dels för att de drabbar såväl jobben som de svagaste hushållen och sjuka varav en del inte längre får råd att gå till läkare. Enligt den franska vänstern skulle regeringen få in lika mycket extra intäkter, 15 miljarder euro, om den hårt kritiserade ”skatteskölden” avskaffades.
Frankrike har hitintills inte drabbats lika hårt som Grekland, Portugal, Irland, Spanien eller Italien av skuldkrisen men den kommande veckans aktioner tyder på växande oro över framtiden och motstridiga intressen kring lösningarna. I såväl Bryssel som mellan paret ”Merkozy” är det långt till samförstånd, allt medan Frankrike knappast finner en framkomlig väg förrän väljarna gjort sig hörda i april och maj nästa år.
Skriv kommentar