Sveriges medlemskap i EU skapar problem för det svenska sättet att reglera arbetsmarknaden. Foto: Uppsala universitet

Hot vid horisonten

den svenska modellen Är den svenska modellen hotad? TCO-tidningen radade upp några tänkbara hot och lät Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet, kommentera om det finns anledning till oro eller inte.

22 Nov 2011

Nittiotalskrisen skapade de allra första diskussionerna om den svenska modellen och dess bärkraft, enligt Lars Magnusson. Då fanns det röster som sa att den svenska modellen hindrade tillväxt och ekonomisk expansion. Som exempel tar han Assar Lindbeck-kommissionen som år 1993 kom fram till att stora delar av modellen måste reformeras. Då sa man att vi borde lämna en centraliserad lönesättning och gå mot mer decentralisering, modellen var på skrotning.

– I dag är modellen förvånansvärt pigg trots att den har ifrågasatts och diskuterats i tjugo års tid. Den fungerar fortfarande i huvudsak det måste man säga. Framförallt när det kommer till kollektivavtalen, de allra flesta löntagare omfattas fortfarande av kollektivavtal som sluts mellan fack och arbetsgivare.

Men två påtagliga hot mot partsmodellen finns vid horisonten. Det första är en sjunkande organisationsgrad i den fackliga rörelsen, något som Lars Magnusson ser flera orsaker till. Medlemstappet blev stort när de differentierade a-kasseavgifterna infördes 2006, men han poängterar att tappet hade börjat redan innan. En huvudorsak tror han är en ökning av den privata service- och tjänstesektorn, där det traditionellt varit en lägre facklig anslutning. En annan orsak är en ökning av antalet osäkra anställningar. Det är i hög grad unga som har dessa jobb och de är ofta minst benägna att gå med i facket.

Det andra stora hotet är det numera sexton år gamla medlemskapet i EU.
– Där har man har ett helt annat upplägg än vad vi har, framförallt så lagstiftar man mycket mer än vad vi gör vad gäller arbetsmarknaden ute i Europa.

Mest påtagligt har detta hittills blivit i den välkända Lavaldomen. Det lettiska byggföretaget Laval un Partneri försattes år 2004 i blockad av Byggnads, då de istället för att teckna ett svenskt kollektivavtal valt ett lettiskt avtal med lägre löner. Efter många turer dömde EG-domstolen slutligen till företagets fördel. Det svenska facket hade brutit mot EU:s lagstiftning.  

– Det svenska fackets tankar och intentioner kommer i konflikt med delar av den europeiska lagstiftningen om rörlighet. Det är fortfarande ett olöst problem, säger han.  
 
Är detta ett hot, Lars Magnusson?

….Globaliseringen?

– Egentligen inte. Det är klart att globaliseringen pressar löner för de som är väldigt konkurrensutsatta på den globala marknaden. Men hittills har den globala konkurrensen inte lett till något totalt tapp av jobb på den svenska arbetsmarknaden, nya jobb dyker upp någon annanstans i stället.

…Ökad arbetslöshet?

– Ja, indirekt genom att färre ansluter sig och att kollektivavtalen blir mindre täckande. Arbetslösheten ledde på mitten av 90-talet till att färre anslöt sig. Folk kanske inte anser att de har råd att vara med i facket längre.

…Individualism?

– Ja, men ibland framställs det som att det bara är det - att yngre människor är så självständiga men när man frågar dem så är det ändå så att unga människor vill ha ett fast jobb och en trygghet i anställningen. Jag tror att det kan bidra men det är inte det viktigaste.

…Arbetsgivarna värnar mindre om modellen?

– Arbetsgivarparten är väldigt försvagad jämfört med tidigare. Den är mycket mindre välorganiserad och mindre centraliserad än den fackliga. Men å andra sidan säger Svenskt Näringsliv att de fortfarande är en anhängare av kollektivavtal och hög anslutningsgrad, men det är inte säkert att alla deras medlemmar håller med om det.

…Andra fackföreningar i Europa strävar mot andra mål?

– Det finns väl en viss press, men hittills har man haft respekt för den svenska modellen ute i Europa men det där kan ju ändras. Det finns de som vill ha med Sverige mycket starkare i diskussioner om minimilöner och minimikrav överhuvudtaget, men där ställer inte Sverige upp, för vi vill inte lagstifta om sådana krav.  

…Hot mot välfärdsmodellen?

– Ja, i någon mening – när de kollektiva systemen blir ifrågasatta. Medelklassen känner att de inte får ut så mycket av sina skattepengar längre utan bygger på med privata försäkringar. Det kan jag tänka mig att det även påverkar den fackliga anslutningen och att det kan i sin göra att kollektivavtalen blir mindre täckande än tidigare.

…Fler otrygga anställningar?

– Det tror jag är en hemskt viktig del i det här. Det påverkar i synnerhet de yngre, de som är svagast på arbetsmarknaden, de vet vi av erfarenhet är sämst på att organisera sig.   

…Obligatorisk a-kassa?

– Släpper man kopplingen så kan man tänka sig att det finns mindre anledning att vara med i facket. Ur den fackliga synpunkten så skulle det vara ett negativt steg.

Sanna Jansson
vikarie
Work08-782 92 16
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...