– Vi får vara uppfinningsrika, säger Stefan Löfven som vill sy ihop samordningen mellan facken och med arbetsgivarna igen. Foto: Lars Laurén

IF Metalls Stefan Löfven
tror på Industriavtalet 2.0

industriavtalet Efter 13 år är det läge för en omprövning av industriavtalet. Och ambitionen med ett uppdaterat avtal är att få med Teknikföretagen och Teko igen. Det säger Stefan Löfven, ordförande för IF Metall.

Skriv ut
Skicka till en vän
Dela med andra

Tipsa

6 Dec 2010

Avslutningen av avtalsrörelsen 2010 skapade stora frågetecken om det framtida industrisamarbetet. Två arbetsgivarorganisationer – Teknikföretagen och TEKO – har lämnat Industriavtalet. Dessutom har facken inom industrin slutit avtal med olika löptider, 18 respektive 22 månader, på det mest konkurrensutsatta avtalsområdet.

Stefan Löfven tror att det går att få till en samordning inom industriblocket igen trots Teknikföretagens skepsis (TCO-tidningen 7 okt). Men det brådskar att upprätta spelreglerna på nytt om de ska får verkan i nästa avtalsrörelse, medger han.

– Vi uppfattar en tydlig ambition hos alla att försöka igen, och jag tror att även Teknikföretagen ser att värde av att hålla ihop industriblocket. Jag tycker att vi ska anstränga oss för att få klart det här under våren, och det tror jag är fullt möjligt. Förra gången gjordes avtalet klart på tre månader.

IF Metall har varit en balansspelare i avtalsrörelsen under alla år som Industriavtalet varit normgivare. Dels har man samordnat sina krav inom LO, och dels inom Facken inom industrin där tjänstemännens fack, Unionen och Sveriges Ingenjörer, ingår.

– Vi ser likadant på vår roll i dag. LO-samordningen är viktig för oss, av solidaritetsskäl och traditionella skäl, och vi har samtidigt ett behov av samordning inom industriavtalet. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara löneledande, och för att den ska vara normerande måste omgivningen tycka att det är legitimt.

Tjänstemännens avtal löper nu ut i slutet av 2011 och IF Metalls i början av 2012. Fyra månader skiljer. Går det att samordna facken, och i förlängningen även arbetsgivarna, runt en normering och i så fall hur?

– Vi är inne i de diskussionerna just nu, tiden rinner i väg, och vi får vara lite uppfinningsrika. Vi är angelägna om att klara ut det här så att vi vet vad som gäller nästa höst.

Med vårens avtal i backspegeln och fortsatt konjunkturuppgång i sikte – hamnade vårens avtal på rätt nivå (3,2 procent på 22 månader)?

– Vi kom ur den värsta industrikrisen sedan 30-talet och gjorde bedömningen att vi ändå skulle klara reallöneförbättringar. Mot den bakgrunden var resultatet rätt så bra.

– Sedan tycker vi att de företag som slöt avtal med oss om kortare arbetstid under krisen, och som i dag går bra, gärna kan kompensera och betala tillbaka till alla dem som tog ansvar då.

– Nu är det också viktigt att de företag som gör vinster investerar för fler jobb och i stället för att göra massutbetalningar till aktieägarna och till ledningar med bonussystem.

IF Metall har nyligen tecknat ett omstritt avtal om yrkesintroduktion. De som erbjuder utbildningsplan kopplat till praktik och har kollektivavtalsreglerade villkor i övrigt ska kunna visstidsanställa personal med lägst 75 procent av minimilönen. Detta under förutsättning att det finns en lokal överenskommelse. Kritiker menar att man öppnar för sämre villkor.

– Avtalet om yrkesintroduktion visar att vi tar ansvar, samhällsansvar och ansvar för rekrytering till industrin. Sedan tycker jag att det är synd att man inte har gjort mer för ungdomen tidigare.

TCO:s förslag om utbildningsgaranti, som delvis berör samma grupper som IF Metalls avtal, för alla under 25 år tycker att han är bra.

– Det är rätt ambition. Det måste till mer av samspel mellan parterna och det politiska. Vi måste få till ett kunskapslyft för de här ungdomarna som riskerar att hamna längre och längre ifrån arbetsmarknaden.