Unga drabbas oftare än äldre av lönestöld. Foto: Alexander von Sydow/SCANPIX

Unga utsätts för lönestölder

lönestöld Utebliven lön blir allt vanligare och det är unga som drabbas. Lönestöld, som Unionen vill kalla problemet, är fyra gånger så vanligt bland anställda under 30 år än bland äldre.

11 Aug 2011

När tjänstemännen på Saab inte fick ut sina julilöner hotade Unionen med att försätta företaget i konkurs. Men det är en ovanlig åtgärd mot ett storföretag och först gången Unionen använde möjligheten för så många medlemmar samtidigt.
Större företag hamnar sällan i dessa svårigheter, eftersom de brukar uppträda professionellt även när de kommer på obestånd.
Istället är det mindre företag som begår lönestölder. Hotell- och restaurangbranschen har många sådana ärenden, enligt Unionen. Handeln, IT-företag, tjänsteföretag och företag inom metallindustrin är exempel.

Ungdomar drabbas oftare än äldre av arbetsgivare som struntar i att betala ut lönen.  Lönestöld är fyra gånger vanligare bland unga under 30 år än bland äldre.
Gunilla Bäcklund, Unionen, har kartlagt fenomenet och ser en kedja av händelser som leder fram till lönestölderna bland unga.
– Våra spärrar mot lönedumpning, lägstlönerna i avtal och a-kassans nivå, skyddar inte dessa ungdomar, säger Gunilla Bäcklund.

ett antal oseriösa företag utnyttjar de försämrade reglerna i a-kassan, som lett till att allt färre unga på arbetsmarknaden omfattas av försäkringen. De unga har svårt att uppfylla arbetsvillkoret. De har inte arbetat tillräckligt antal timmar och månader under det senaste året och är inte kvalificerade för ersättning.
Av arbetstagare under 25 år klarar endast två av tio villkoret, enligt Gunilla Bäcklund.
Hon har sett hur oseriösa företagare utan kollektivavtal fångar in denna grupp och erbjuder arbeten till mycket dåliga villkor. Dessa företaget kan underskrida de lägsta avtalade lönenivåerna.
– Jag träffar ungdomar som ställer upp och jobbar för 7 000 kronor i månaden med motiveringen att det är bättre än arbetslöshet utan någon inkomst alls, säger hon.

Men det finns också fall där arbetstagaren, trots den låga lönen, ska ställa upp med egen bil, köra i tjänsten utan bilersättning och betala bensinen ur egen ficka.
Särskilt illa är det när de unga på arbetsmarknaden inte heller får ett skriftligt anställningsavtal av arbetsgivaren. Då kan de få mycket svårt att ens hävda sin rätt till de dåliga villkoren.  
– Jag vill ge rådet att inte arbeta en enda dag utan ett skriftligt anställningsavtal, men ungdomar berättar att de blir avstängda från a-kassan om de anvisas ett jobb och vägrar arbeta den första dagen därför att anställningsavtalet inte är utskrivet, säger Gunilla Bäcklund.

Sammantaget leder det till att ungdomar har mycket svårt att skydda sig mot oseriösa arbetsgivare. Och de är just bland dessa arbetsgivare som lönestölderna är särskilt vanliga.
En dag uteblir lönen. Ibland lovar arbetsgivaren pengarna vid ett senare tillfälle, kanske lockar med ränta som plåster på såren för den uteblivna lönen, enligt Gunilla Bäcklunds berättelse.

Löneskulden ökar och när kraven hopar sig försvinner arbetsgivaren ganska ofta. Antingen sticker han utomlands eller gör sig oanträffbar på annat sätt, enligt Bäcklund.
– För facket blir det en mycket lång process att försätta ett sådant företag i konkurs. När det lyckas finns det ofta inga pengar i företaget och den statliga lönegarantin måste träda in, säger Gunilla Bäcklund.
I de här fallen är vi inte lika inför lagen, hävdar hon. Arbetstagaren måste snabbt agera om inte lönefordran ska bli så gammal att den inte täcks av den statliga lönegarantin, medan arbetsgivaren kan hålla sig undan och fördröja konkursen.

Men en konkurs leder inte alla gånger till utbetald lön för den drabbade. Om man inte har fått lönespecifikationer kan det istället leda till en utredning av skatteverket, som undersöker om anställningen varit ett svartjobb. I värsta fall kan den unge själv bli skyldig att betala både inkomstskatt och sociala avgifter.