Foto: Vårdförbundet

Vårdförbundet har
hopp om högre status

på jakt efter status Vårdförbundet har länge arbetat med statushöjning som facklig strategi. Målet är att sjuksköterskorna ska få ett erkännande för sitt arbete och för sin kunskap.

31 Jan

– Vi har ett uppdrag att jobba med medlemmarnas utveckling och att stärka positionerna i vården för att få bättre villkor och bättre förutsättningar. Då måste vi ju jobba med statusen, säger Eva Lisa Krabbe, sjuksköterska och förbundssekreterare på Vårdförbundet.
Hon menar att sjuksköterskornas status i dag är både hög och låg samtidigt. Yrkeskåren har ett stort stöd och ett stort förtroende från allmänheten, något som betyder hög status.

Man har även högskoleutbildning och yrkets karriärvägar har blivit allt mer utvecklade med olika specialistbefattningar. Men lönen är fortfarande låg och statusen dras ned av sjuksköterskornas ställning i vårdhierarkin.
– Den traditionella sjukvårdshierarkin bygger på att det är läkaren som vet och kan och styr vården. Det är synen på att läkaren är den som håller i liv och död.
 
Hon menar att i den svenska vården värderas den medicinska kunskapen högre än omvårdnaden, som är sjuksköterskornas område.
– En del beskriver det som pappa, mamma och barn. Då är ju läkaren pappan, sjuksköterskan mamman och resten är barn, och det är undersköterskor och patienter, säger hon.
 
Tidigare har sjuksköterskorna försökt att bryta sitt underläge genom att haka på läkarnas status. En strategi som inte funkat.
– För att höja sin status försökte man liksom haka sig fast vid den som har hög status och vi har sett att det är inte så smart, man blir bara ett bihang. Men om du i stället är tydlig med att du har en egen profession som är likvärdig med läkarens så kan du nå lika hög status så småningom, säger hon.
 
För sjuksköterskekåren handlar statuskampen i mångt och mycket om att få ett erkännande för sitt arbete. Arbetssituationen och kårens yrkeskunskap ska lyftas fram. För att nå till det erkännande man eftersträvar betyder lönen mycket.
– Lönen är viktig för det är en bekräftelse på om man duger eller inte duger, säger hon.
 
Länge drev förbundet lönefrågan kollektivt. Men förbundet upplevde under åttiotalet att den kollektiva lönesättning bidrog till att hålla ned både löner och status för hela gruppen. Efter en strejk 1986 skrev förbundet därför på det första individuella löneavtalet. Tanken var att bryta de mönster som höll sjuksköterskekåren på mattan som ett underordnat kvinnokollektiv. Den tidigare förbundsordförande Eva Fernvall uttryckte det: ”Så länge som vi inte blir bedömda som individer så kommer vi alltid att vara diskriminerade som grupp”.
 
Men samtidigt som förbundsledning var tydlig i sin hållning tyckte många medlemmar att kollektivet skulle höjas innan man började med den individuella modellen.
– Vi har sagt att individualiseringen kommer att snabbare ge oss det kollektiva lönelyftet, säger hon.
 Strategin visade sig ge utdelning. Under åren 1995–2005 ökade förbundsmedlemmarnas löner med i snitt 58 procent.
 
Eva Lisa Krabbe tycker att man under 2000-talet har börjat göra upp med en självbild av att vara underordnad. Spår av synen finns dock kvar. En LO-undersökning från förra året visade att sjuksköterskor ser sig själva som arbetare medan exempelvis lärare ser sig själva som tjänstemän.
 Men Eva Lisa Krabbe tycker, som sagt, ändå att sjuksköterskorna och omvårdnaden tagit ett steg framåt under 2000-talet. I samband med att kåren strejkade för högre löner 2008 bjöds omvärlden på något nytt. Sjuksköterskorna visade upp sitt jobb i media och berättade vad det betyder för patienten.
 – Då klev sjuksköterskorna fram och talade för sin sak själva. Man började se sig som en självständig yrkesroll, en profession. Man gör inte detta på uppdrag av läkaren längre utan man gör detta för patienten, säger hon.
 
Hon ser ljust på framtiden. Den generation sjuksköterskor som är på väg in på arbetsmarknaden kommer inte att acceptera det löneläge som är i dag. I höstas startade sjuksköterskestudenter i Stockholm uppropet ”Inte under 24 000” för att berätta för arbetsgivarna att de som grupp vägrar ta ett jobb med en ingångslön under 24 000 kronor.

Sanna Jansson
vikarie
Work08-782 92 16
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...